Hem

 

 

Stockholm Syndromet

Att växla mellan värme och kyla får “offret” att hoppas på att saker och ting skall bli bättre, att psykopaten åter skall bli den personen han/hon var när ”offret” blev ”kärleksbombad” Här Det kommer ALDRIG att hända eftersom allt var ett skådespel i syfte att lura in ”offret” i relationen.

“De som lider av Stockholm Syndromet utvecklar en ohälsosam positiv anknytning till sin förövare. De accepterar förövaren lögner och rationaliseringar samt dåliga beteende. Ibland hjälper de även våldverkaren att skada andra.”
Klicka Här

"Eftersom misshandlaren har sina snälla stunder hålls kvinnan kvar i förhållandet, eftersom hon ständigt bär på hoppet att han kan förändras och åter bli den man hon blev kär i. Hans snälla stunder eller perioder bidrar till att hålla hoppet vid liv."
Klicka Här

*Termen "offer" skall inte tydas som nedlåtande utan används endast för att beskriva personen som fått agera måltalva för våldsverkarens vrede.


När du älskar din misshandlare: Stockholm syndromet och traumabindning
- hur "offret" fäster sig vid våldsverkaren

Nedan en snabböversättning av, When You Love Your Abuser: Stockholm Syndrome and Trauma Bonds (15 mars, 2011) Klicka Här

Dem säger att när du bränt dig en gång så "rör du inte elden igen".  Men detta är inte alltid fallet. Ibland så är det så, att när du blir bränd känslomässigt så fäster du dig vid din misshandlare.  Faktum är att det finns studier som visar på att känslomässig misshandel varvad med små gärningar av "vänlighet" kan fästa vissa av offren till sina misshandlare och till och med än mer så, än när någon ständigt blir behandlad väl. Jag har använt ordet offer för att beskriva kvinnor (eller män) som hamnat i greppet på en psykopat. Hur som helst så tycker jag inte om ordet och det av många orsaker. Ett på grund av att det antyder om passivitet, så som om kvinnan inte varit delaktig i beslutet att bli tillsammans med honom eller än värre, att stanna hos honom efter det att masken av att verka vara normal fallit av. Det är inte vanligt att en psykopat fysiskt tvingar kvinnan till underkastelse för att få henne att stanna kvar.  I stället skrämmer han henne till lydnad och hjärntvättar henne, så generellt sett, på grund av detta, så samarbetar offret.

Vill med detta inte säga att kvinnor som ger sig in i en relation med en psykopat är "skyldiga" eller förtjänar att bli misshandlad vilket är den andra anledningen till att jag inte tycker om order "offer". Det är som att anklaga någon som blivit våldtagen för att ha bett om det på grund av sin klädsel eller var hon råkade befinna sig.

Att använda ordet offer är således fel och fördomsfullt. En person som är misshandlad skall inte behöva bevisa att de är 'änglar' bara för att på så sätt få sympati för att de är misshandlade av sin psykopatiske partner. Ingen som är kapabel till att känna empati och kärlek förtjänar att bli hjärntvättad, skrämd till lydnad, matad med lögner, bli bedragen, manipulerad och få verkligheten förvrängd vilket är det som psykopaten hela tiden utsätter sin partner för. Jag tycker inte om ordet "offer" hur som helst så använder jag det eftersom kvinnor som frivilligt ger sig in i en relation med en psykopat och stannar kvar i relationen, är offer. För att visa hur du kan bli viktimiserad allt medan du själv möjliggör din egen misshandel, så förlitar jag mig på Dr. Joseph Carver's förklaring av "Stockholm syndromet" i hans artikel "Kärlek och Stockholm syndrom: Mysteriet med att älska en misshandlare" (drjoecarver.com)

Carver säger att det är inte ovanligt för honom att på sitt kontor möta kvinnor med en psykopatisk partner som säger ungefär så här, "jag förstår att det kan vara svårt för andra att förstå, men oavsett vad han har gjort, så älskar jag honom fortfarande."  Att fortsätta utveckla kärleksfulla känslor för någon som regelbundet misshandlar dig kan givetvis verka vara ologiskt, men det är ganska så vanligt. Psykologiska studier på barn som blivit sexuellt utnyttjade, kvinnor som blivit misshandlade, krigsfångar, kultmedlemmar och hållen som gisslan, fäster sig vid våldsverkaren. Ibland så går det till och med så långt att de även försvarar våldsverkaren gentmot sin familj och vänner, media, polisen och i domstol.

Detta psykologiska fenomen är så vanligt att det fått ett eget namn: "Stockholm syndromet" uppkallad efter en händelse som ägde rum i Stockholm den 23 augusti, 1974 då två män beväpnade med maskingevär gick in på en bank.  De höll tre kvinnor och en man fången i flera dagar.  Efter denna svåra händelse, överaskande nog, så försvarade de som hållits gisslan, gärningsmannen. De försvarade gärningsmännen i media och för polisen och en kvinna t.o.m. förlovade sig med en av rånarna medan en annan spenderade en hel del pengar på försvaret av en annan.  De som lider av Stockholm syndromet utvecklar en ohälsosam positiv tillgivenhet till våldsverkaren.  De accepterar våldsverkarens lögner och bortförklarar hans dåliga uppförande.  I bland hjälper de till och med våldsverkaren med, att skada andra. Detta psykologiska tillstånd gör det svårt för dem att bryta med våldsverkaren, så som att anmäla honom, avslöja honom eller lämna honom.

Denna ohälsosamma förbindelse solidifieras när våldsverkaren växlar mellan moroten och käppen, som vi sett i fallet Drew och Stacey Peterson.  Han väver samman misshandel, lögner, otrohet, villkorslösa eller uttalade hot och förolämpningar och även fysiska slag med "vänlighet" så som presenter, romantiska  kort, restaurangbesök, ber om förlåtelse och lite då och då komplimanger.  För någon som inte har blivit utsatt för den här typen av våld så kan de inte med sitt sunda förnuft förstå varför någon skulle sudda ut år av misshandel bara för att de fick rara kort, komplimanger mm. Men för en kvinna vars egna omdömesförmåga är svårt skadad på grund av en långvarig kontakt med en psykopat, så ursäktas våldet.  Den här kvinnan ser presenten och ihåliga löften som tecken på vänlighet och därmed som positiva symboler för deras kärlek. På felaktiga grunder tror hon på, att våldsverkaren så småningom kommer att ändra sig och att det kommer att bli bättre.  Hon hoppas på att han har lärt sig att älska henne som hon förtjänar att bli älskad.  Hon tror på honom även då misshandeln av henne fortsätter gång på gång, oavsett hur många gånger hon förlåter honom. Detta är vad traumatisk bindning/anknytning, handlar om.

Ett offer för Stockholm syndromet irrationellt klänger fast vid föreställningen att om hon bara försöker än mer så kommer våldsverkaren att förstå och ändra sig.  Han å andra sidan gör allt för att hon skall fortsätta tro på honom så länge som han önskar ha henne vid sin sida.  På grund av att han emmelanåt uppträder väl så tror hon att det är hennes fel att han ibland misshanslar henne.  Eftersom hennes liv har reducerats till ett mål och en dimension som inordnar allt annat, så klär hon sig, arbetar, lagar mat och älskar som han vill för att tillfredställa psykopaten.  Hennes självkänsla beror helt och hållet på hans godkännande och är hyperkänslig för det som inte passar honom.

Som vi vet så kan narcissister och psykopater aldrig bli tillfredställda. Relationer med dem handlar alltid om kontroll och aldrig om ömsesidig kärlek.  Desto mer partnern ger desto mer vill psykopaten ha. En kvinna som gör allt för att tillfredställa sin psykopatiske partner förlorar förr eller senare sin självkänsla.  Efter år av misshandel så blir hon allt för modfälld och deprimerad för att lämna våldsverkaren.  Psykopaten har skadat hennes självkänsla till den milda grad att hon inte anser sig vara attraktiv för någon annan man.  Carver kallar detta för en skev verklighetsuppfattning, "kognitiv dissonans/split",  något som psykopaten ympar sina offer med.  Mer ingående:

Kombinationen av "Stockholm syndromet" och kognitiv dissonans" skapar offer som utan tvivel tror på att relationen inte bara är acceptabel utan även desperat behövs för deras överlevnad.  Offret tror att de mentalt kommer att kollapsa om relationen tar slut. I ett långvarit förhållande så har offret lagt "alla äggen i en korg".  Relationen avgör deras självkänsla, värde och känslomässiga hälsa. (drjoecarver.com)

Som jag sade tidigare, det enda sättet att ta sig ur en sådan här farlig relation är att bryta all kontakt med psykopaten.  Klipper man inte av alla band så kan man lätt hamna i nätet om igen och bli manipulerad och duperad om igen.  Hur som helst, om du är stark nog att lämna honom och kan se den destruktiva relationen för vad den är, så lider du inte av "Stockholm syndromet".  Du kan bara temporärt vara vilse i psykopatens dimma och grepp, som jag var.  Men, de som lider av Stockholm syndromet är vilsna i en mörk tunnel.  De vet inte längre vart de skall vända sig. De behöver med all sannolikhet utomstående personers hjälp för att se ljuset och rädda sig själv.  Så, vad kan familj och vänner göra?

Dr. Liane Leedom besvarar denna fråga i en artikel med överskriften, "Hur kan jag få mitt X bort från den psykopatiske bedragaren?" (lovefraud.com, September 7, 2007). Hon råder de som vill hjälpa offret att, knappt märkbart ingripa i stället för att slå till med en mängd anklagelser mot våldsverkaren, vilket i sin tur kan få henne att inta en försvarsställning. Som vi kommer i håg så tar psykopaten över kontrollen BITE för BITE, likt känslomässiga vampyrer.  Än en gång BITE står för, "beteende", information, tankar och emotion/känslor".  Psykopaten tar över alla delar av deras partners upplevelse av verkligheten.

För att motverka detta farliga inflytande så behöver du BITE (BITA) tillbaka.  Ge offret en sann bild av verkligheten och känslomässigt stöd.  Om och när hon klagar över sin psykopatiske partner, hasta inte med att delta i kritiken för då kommer hon sannolikt att försvara psykopaten igen.  Var i stället en bra lyssnare.  Ta lungt och rationellt upp vad det är som gör henne upprörd.  Visa henne att du förstår och stödjer henne. Genom att göra detta så kan hon själv jämföra våldsverkarens kränkningar mot din genuina omsorg. Som vi har sett så får psykopaten sin partner att känna sig osäker och patologiskt beroende på honom. Försök att få offret att ägna sig åt annat än att bara tillfredsställa honom.

Saken är, att motivation är nyckeln här.  Gemensamt för de som har en psykopat som partner är att, de går ner i vikt, klär sig bättre, finner ett bättre arbete,  ägnar sig åt fler hobbyverksaamheter som till synes kan ses som positiva tecken.  Men det är de inte, alla dessa förbättringar handlar bara om att få psykopatens godkännande och därmed undvika hans ogillande.  Sökandet efter hans bekräftelse och hennes självkänsla, hos en störd individ som hon aldrig kommer att tillfredsställa henne och som inte vill hennes bästa, gör att hon fortsätter stanna kvar.  Vad familj och vänner måste göra klart är att de kommer att finnas där för henne när hon ger sig av, bort från psykopaten.  Hon skall inte känna sig förvillad, ensam och oälskad eftersom psykopaten får henne att känna rädsla för att på så sätt utöva kontroll över henne.

Ibland så märker familj och vänner samma beteende hos offret som hos psykopaten. Bägge kan ljuga.  Dr. Leedom och andra psykologer/psykiatriker säger att detta fenomen är sorgligt nog inte ovanligt.  En kontakt med en psykopat har en tendens att smitta av sig och vara destruktiv, som ett virus.  Det förvränger bilden av verkligheten, moraliskt fördärvar och förminskar din empati för andra. Enligt Leedom, så är de det som händer när du har en förbindelse med en psykopat, oavsett hur du känner dem, om du bor ihop med dem eller inte. Detta är anledningen till att jag råder familjemedlemmar att klippa av all kontakt med psykopaten.  Vad gäller psykopaten så handlar allt om makt och kontroll och det är väldigt personligt.  Dem gör det en person åt gången, ett offer efter det andra.  De sker systematiskt med illvilja och planering.  När de lyckas skada någon, få någon att skada sig själv eller få dem att skada någon annan, så tar de ett steg tillbaka, njuter och säger, "jag gjorde det igen", fan va bra jag är! (lovefraud.com)

Så som människor njuter av att älska, att äta en bit choklad eller se på medan deras barn spela en match, på samma sätt njuter psykopater av att skada andra.  De njuter också av att moraliskt fördärva sina partners så att de också blir manipulativa, luriga och okänsliga liksom dem själv är.  Att kunna förstöra sin partner på alla sätt och vis, inte bara förstöra vardagen, ser psykopaten som en personlig seger.  Psykopater identifierar, jagar, isolerar, moraliskt fördärvar, nedvärderar och så småningom "gör sig av" med ett offer åt gången.  Med detta så föreslår jag inte att de är trogna någon, men all deras energi och fokus är på att förgöra ett liv åt gången, en person åt gången.  Kvinnor som förförs av psykopaten hamnar i vad psykologer kallar för ett "hypnotiskt tillstånd".  De stänger ute all syn på verkligheten som skulle avslöja sanningen.  De fokuserar i stället bara på de delar av den verklighet som passar in på deras förvrängda syn som deras partner ger dem. Denna logik tillämpas oftast också av psykopatens familjemedlemmar. Som jag tidigare nämnt, Neil Entwistle’s föräldrar stöttade sin son även efter det att han blivit dömd för mord. Enligt Leedom, föräldrar som beter sig på det sättet önskar att ha en perfekt familj så som alla andra.  De normaliserar därför psykopatens beteende, sårande och kontrollerande beteende. (lovefraud.com) givetvis, när föräldrar går så långt som att ignorera eller rättfärdiga mord, så har deras beteende gått över linjen till att vara patologiskt. (sjukligt)

Men oavsett hur mycket kärlek och stöd som du än försöker erbjuda ett offer för en psykopat, liksom andra typer av missbruk, så är hon den enda som kan rädda sig själv. Det handlar om att finna styrka att inse sanningen om den psykopatiske partnern.  Generellt sett så säger psykologer att desto längre en kvinna stannar hos en psykopat desto sämre chanser har hon att återhämta sig från en sådan destruktiva och farlig situation.  Hennes tortyrliknande kärlek för honom kan vara för resten av hennes liv.  Men, det är högst ossanolikt att psykopaten kommer att stanna vid hennes sida så länge. Så, om du inte lämnar psykopaten så kommer han att lämna dig för andra möjligheter säger Dr. Leedom. Frågan är om det kommer att gå så långt att offret kommer att förlora sig själv helt och hållet, för när relationen sedan faller i sär så finns det en stor risk för självmord. (lovefraud.com)  Förhoppningsvis, desto mer information vi sprider om psykopati, desto lättare och tidigare kommer offren att känna igen dragen i fråga om denna personlighetsstörning.  Denna information kan sedan ge dem styrka att ge sig av innan det är försent.

Att notera: På Dr. Carvers sida finns även information på spanska vad gäller känslomässig misshandel, det går även att klicka Här för att komma till sidan Abuso Emocional. Likaså är sidan Att uppfostra ett riskbarn tillgänglig på Spanska (se vänster kolumn)

Sist men inte minst, Bryt dig fri från din våldsverkare, Dealing with a sociopath: Have absolutely No Contact Klicka Här (kommer att översätta inom kort)
(April 1, 2011)

Mer om "Stockholm syndromet"
samt även information för familj och vänner till en person som fallit offer för en våldsverkare.

Ett kort sammandrag och snabböversättning av Dr. Joseph M. Carvers artikel, Love and Stockholm Syndrome: The Mystery of Loving an Abuser. För mer information Klicka Här

Att se relationen ur våldsverkarens perspektiv är för offret en överlevnadsteknik vilken kan bli så intensiv att offret utvecklar en ilska mot dem som försöker hjälpa dem. Våldsverkaren är redan arg och bitter mot dem som kan vara ett stöd för offret och använder sig av en rad olika metoder för att manipulera och isolera offret från andra. All kontakt som offret har med personer som kan vara ett stöd för dem möts med anklagelser, hot och/eller våldsamma utbrott. Offret vänder sig då mot sin familj - rädda för att någon kontakt med dem kommer att leda till än mer våldsamheter och psykisk/fysisk misshandel i hemmet. När det inträffar så förbannar de sina föräldrar och vänner och säger till dem att sluta ringa och lägga sig i och bryter av kontakten med andra.

Offret håller nu med våldsverkaren om att andra bara "skapar problem" och därför måste undvikas. Många offer hotar sin familj och sina vänner med besöksförbud om de fortsätter med att lägga sig i för att hjälpa. På ytan kan det verka som om de ställt sig på våldsverkarens/kontrollerarens sida. Sanningen är att de försöker bara minska kontakten för att på så sätt minska den verbala misshandeln eller att de skrämms till lydnad. Om ett vanligt telefonsamtal från mamma orsakar ett två timmars långt utbrott med hot och anklagelser - så inser offret att det är säkrare om mamma inte ringer. Om det inte hjälper med att bara be mamma att inte ringa mer, så för sin egen säkerhet, så anklagar offret sin mamma för att försöka förstöra relationen och kräver således att hon slutar ringa.

I en relation med en våldsverkare så förlorar offret också sin självaktning, självkänsla och psykiska energi.  Offret kan känna sig "utbränd" och allt för deprimerad för att lämna relationen. Lägg därtill att våldsverkaren/ kontrollerare vanligtvis har skapat någon typ av beroende genom att ha tagit kontrollen över pengarna, satt bilar/hus i deras namn och tagit bort tillgångar och resurser som offret skulle kunna använda för att ge sig av.  På min mottagning har jag hörst saker så som, "Jag hade lämnat men jag kan inte få ut några pengar ur bankkontot! Jag känner inte ens till bankkoden."

Ett offer kan känna sig attraherad till en kontrollerande individ om de känner att de är oerfarna, osäkra eller överväldigade i fråga om sin nya livssituation.

För att överleva så måste offret, med alla medel, undvika "bråk/problem".  Offret måste ha full kontroll över alla situationer som kan orsaka "problem".  Detta kan innebära de undviker familj, vänner, arbetskamrater och andra som kan tänkas orsaka dem problem vad gäller deras relation.

Ohälsosamma satsningar har gjorts av båda i en relation där psykisk och/eller fysisk våld förekommer.  Många gånger så är de dessa satningar som får oss att stanna kvar i och fortsätta understödja den här typen av relation. Försök att tala om för den nye marinkadetten som överlevt den hårda fysiska träningen att han/hon nu också måste skriva in sig hos nationalgardet för att vakta nationen! Det finns olika typer av investeringar som håller oss kvar i en dålig relation.

Känslomässig investering -  Så många känslor är investerade, vi har gråtit floder och oroat oss för så mycket att vi anser att vi borde fullfölja relationen till dess slut.
Social investering - Vi har vår stolthet! För att undvika att "förlora ansiktet" så stannar vi kvar i relationen.
Investering i familjen - Om det finns barn med i bilden så påverkar detta synen på relationen
och man stannar kvar för deras skull för att bibehålla social och ekonomisk status..
Financiell investering - I många fall så har misshandlaren/kontrolleraren skapat en komplicerad finansiell situation.  Många offer väntar således på att deras finansiella situation skall förändras så att de lättare kan lämna relationen.
Investering i livsstil -  Många misshandlare/kontrollerare använder sig av pengar eller en livsstil för att behålla offret.  Offer som befinner sig i en sådan situation vill kanske inte förlora sin nuvarande livsstil.
Förtrolig investering - Sexuell och känslomässig intimitet.  Somliga offer har fått sin känslomässiga och/eller sexuella självaktning ödelagd i våldsrelationen.  Våldsverkaren kan hota med att börja sprida rykten, berätta intima detaljer eller hemligheter.  I den här typen av relationer så är det inte ovanligt att våldsverkaren använder sig av utpressning.

I många fall, så är det inte bara våra känslor för en individ som håller oss kvar i en ohälsosam relation - det handlar i stället om de satsningar/investeringar vi gjort som i sin tur håller oss kvar.  Relationer är invecklade och utomstående ser ofta bara "toppen på isberget".  Detta är också anledningen till att offer, för att försvara sig, säger, "du förstår helt enkelt inte!"

Kombinationen av Stockholm syndromet och "kognitiv dissonans" Här skapar ett offer som inte bara är fast besluten att relationen, inte bara är acceptabel utan även desperat nödvändig för deras överlevnad. Offret upplever det som om att de skulle mentalt kollapsa om relationen tog slut.  I en långvarig relation så har offret satsat allt och "lagt alla äggen i en och samma korg".  Relationen är nu den bestämmande faktorn vad gäller deras självaktning, självkänsla och känslomässiga välbefinnande.

På grund av ovan beskrivna anledningar så anser offret att familjen och vänner utgör ett hot mot relationen och även deras personliga hälsa och existens. Ju mer familj och vänner protesterar mot den kontroll och grova övergrepp som offret blir utsatt för, ju mer utvecklar offret kognitiv dissonans Här och blir defensiv. Nu faller även familj och vänner offer för våldsverkaren.

Familj och vänner till offret


När en familj har förstått att en familjemedlemmen de håller kär är involverad med en förlorare eller kontrollerare/våldsverkare, så blir situationen känslomässigt smärtsam och socialt sett mycket svår. Även då alla situationer är annorlunda så finns det några generella riktlinger som man bör fundera över:

- Din älskade, som fallit "offer" har med stor sannolikhet, av våldsverkaren, fått ett val - relationen eller familjen.  För en person/ett offer som är kontrollerad och manipulerad av en våldsverkare så blir detta val mycket svårt. Offret är medveten om att om hon/han väljer familjen så kommer det att få svåra personliga och sociala konsekvenser, familjen kommer i andra hand.  Håll i minnet att offret är medveten om att familjen alltid kommer att älska dem och finnas där för henne/honom när de kommer tillbaka - oavsett när det händer.

- Kom ihåg, desto mer du pressar "offret" i fråga om förloraren/våldsverkaren, ju mer bevisar du att de hade rätt. Förloraren/våldsverkaren har redan sagt till "offret" att hennes/hans familj kommer att försöka förstöra deras underbara relation.  Påtryckningar i form av kontakt, kommentarer och kommunikation kommer att användas som bevis mot dig. "Där ser du! Dem försöker bara få dig för sig själv så att de kan säga dåliga saker om mig och vända dig mot mig!"  Så, att utöka din kontakt med offret ses bara som om du "sätter press" på deras relation - inte att du kärleksfullt oroad.

- Din kontakt med din älskade familjemedlem, oavsett hur rutin och kärleksfull, kommer att bemötas med ilska och bitterhet.  Detta beror på att varje kontakt med offret får förloraren/våldsverkaren att 'gå i taket' och ge sig på offret verbalt eller känslomässigt. Föreställ dig att varje gång som moster Gladys ringer så kommer du att få dig en "lektion".  Med andra ord du kommer till slut att bli arg varje gång hon ringer eftersom du vet vad som väntar.  Desto längre hon talar i telefonen, desto längre blir "lektionen".  Så, till sist, när Gladys ringer så vill du givetvis lägga på så snabbt som möjligt.

- Offret behöver veta och känna att de inte är avvisade på grund av deras beteende.  Håll i minnet, att de är smärtsamt medvetna om sin situation.  De vet om att de är illa behandlade och/eller kontrollerade av deras partner.  Upprepade påminnelser om deras situation gör att de vill ha mindre kontakt.  Det är naturligt att vilja undvika människor som påminner oss om saker eller situationer som är känslomässigt smärtsamma.

- Som familjemedlem, släkting eller vän till offret som är involverad med en kontrollerare/våldsverkare så är det naturligt att vilja ta drastiska steg för att få ett slut på det hela.  Vi blir arga, förbittrade och ibland aggressiva.  Våra hjärnor fylls med olika tankar, allt från att kidnappa offret till att ligga i bakhåll och överfalla våldsverkaren med ett slagträ. Som regel, all aggression riktad mot våldsverkaren kommer att göra det svårare för din älskade familjemedlem. Försök att håll dig lugn och invänta ett tillfälle då du kan visa offret din kärlek och stöd för henne/honom.
***
Avslutningsvis, bör nämnas att det som offret, till en början, upplever som "vänlighet" hos våldsverkaren endast handlar om att, för våldsverkaren del, 'binda' offret till sig, än mer. Exempel: Våldsverkaren erbjuder sig att låna offret pengar för att betala en skuld. Våldsverkaren gör detta eftersom han/hon vet att offret, med stor sannolikhet, inte kommer att lämna relationen för än skulden är återbetald.  Att hålla i minnet: Pengar används för det mesta, av våldsverkare, som "styrmedel".

(12:e maj, 2011)

Traumatisk förbindelse

Nedan en snabböversättning av följande inlägg; Victims of Psychopaths - Traumatic bonding (29 mars, 2011) Här Att notera; *Termen "offer" skall inte tydas som nedlåtande utan används endast för att beskriva personen som fått agera måltalva för våldsverkarens vrede.

En traumatisk förbindelse/ traumatisk bindning, är "starka känslomässiga band som utvecklas mellan två personer där en person då och då plågar/orsakar känslomässig smärta, slår, hotar, misshandlar eller skrämmer den andra." (Dutton & Painter, 1981). Flera olika omständigheter måste vara närvarande för att en sådan typ av förbildelse skall kunna uppstå.

1. Det måste finnas en maktobalans, i vilken en person kontrollerar större delen av det som sker inom relationen, agerar som en "förmyndare" genom att kontrollera ekonomin, fatta merparten av de beslut som berör relationen, eller hotar och skrämmer varpå relationen blir skev/snedvriden.

2. Den psykiska och/eller fysiska misshandeln är sporadisk. Relationen kännetecknas och förstärks av att den stundvis innehåller positiva delar (så som "vänlighet" och "tillgivenhet") och negativa delar så som psykisk och/eller fysisk misshandel.

3. Offret förnekar misshandeln för att känslomässigt skydda sig själv. För att skydda sig själv Vad gäller mycket allvarlig misshandel (vare sig den är psykisk och/eller fysisk) så börjar offret se på misshandeln som om det hände någon annan, det är som om de befinner sig utanför sin egen kropp och ser på medan misshandeln pågår (som om de tittade på en film). Genom att avskärma sig på det sättet så kan offret koncentrera sig på de positiva delarna av relationen.

Att förneka och distansiera sig själv från misshandeln kallas för kognitiv dissonans Här. I en relation där svår psykisk och/eller fysisk misshandel förekommer vilken är så fasansfull, så otänkbar och så verklighetsfrämmande från vad förväntas av livet får i sin tur, offret att känna sig maktlös. Denna känsla av maklöshet gör det också svårare för offret att ta sig ur relationen varpå offret förlitar sig på olika känslomässiga strategier för att, i sitt eget huvud, få misshandeln att verka mindre betydelsefull, få den att passa in. För att klara av våldsverkarens motsägelsefulla beteende, så måste offret ändra sin syn på verkligheten. Studier visar, att en person är mer lojal och engagerad i en person eller en situation som är svår, obehaglig eller t.o.m. förnedrande och desto mer tid offret har investerat i relationen, ju mer måste hon/han försvara sin position. Kognitiv dissonans är en stark "självförsvarsmekanism" som fullständigt kan förvrida och överskugga verkligheten i vilken offret utvecklar en tollerans mot misshandeln och "normaliserar" våldverkarens beteende, trots bevis som säger det motsatta.

4. Offret döljer misshandeln som äger rum, har inte erkänt den för andra eller t.o.m. för sig själv.

Den här typen av traumatisk förbindelse gör det lättare för offret att uthärda relationen men det undergräver kraftfullt offrets självstruktur, undergräver offrets förmåga att utvärdera faror och försämrar hennes/hans förmåga att finna en utväg ur situationen.

När en traumatisk förbindelse väl har ägt rum så blir det mycket svårt för offret att ta sig ur relationen. Sättet som människor reagerar på trauman tros ha en biologisk grund.För hundra år sedan så använde man termen “railroad spine” för att beskriva fenomenet. En annan term som används är "shell shocked". (Bör nämnas för offer som utsätts för psykisk och eller fysisk misshandel så talar man om Post Traumatisk Stress, Mer Här)

Offer som är överväldigad av terror måste, för att överleva, förvränga verkligheten. De stänger av rent känslomässigt och efteråt så beskriver de sig själv som att ha agerat som en robot. Rent intellektuellt så visste de vad som hände, men kände sig som förstenade eller allt för förlamade för att kunna göra något åt situationen. Ett offer måste känna sig trygg och inte befinna sig i ett "överlevnadsläge" innan de kan göra kognitiva förändringar. (Offret måste ta sig ur relationen och känna sig trygg innan han/hon kan börja läka)

Många offer känner ett tvång att berätta och återberätta sina traumatiska upplevelser för att på så sätt förstå vad de har varit med om och integrera det, nå ut till och prata med andra för att känna säkerhet och stabilitet. Andra offer reagerar på ett helt annat sätt, de drar sig bort och isolerar sig från andra. Den traumatiska förbindelsen består även efter det att offret lämnat relationen, det kan ta månader, även år för att mentalt sett, fullständigt bryta sig fri från en sådan förbindelse. vidare läsning Här (Mer läsning om PTSD Här)
* * *

Bör tilläggas: Det är ytterst viktigt att bryta all kontakt med våldsverkaren och aldrig någonsin återuppta den för att kunna läka fullständigt. Ett offer som återupptar kontakten riskerar också sitt liv vilket man gång på gång kan läsa om, där ett offer t.ex., blivit mördad av sin f.d. partner. En psykopat, pga. av sina hjärnskador måste "vinna" även om detta innebär att offret måste dödas. En psykopat saknar ett samvete och empati och kan således göra vad som helst, även mörda för att "vinna". (Studie Här och artikel Här) Offer som lever i en våldsam relation måste, för att rädda sig själv psykiskt och fysiskt, avsluta relationen. Be andra om hjälp om så behövs, så som vänner, familj eller en kvinno/mansjour. Möt ALDRIG våldsverkaren på egen hand!

Intressant att notera är att våldsverkare dras till varandra redan i tidig ålder. För att citera forskaren Matt DeLisi, "Peer rejection occurs in early elementary school.  These are also kids who are likely suspended in elementary, middle, or high school.  They are sort of trapped, in a way, because of their aggression behavior and their ostracism they get trapped out of a normal childhood.  This sets into motion the social circle of who is going to hang out with a highly aggressive bully. The answer is they will hang out with other kids with similar traits.” Mer läsning Här detta är alltså anledningen till att om en psykopat är VD för ett företag så omger han/hon sig bara av likasinnade, detta gäller även inom "politiken" där dessa parasiter stödjer varandra för att nå sitt/sina mål, vad dessa än må vara. Med andra ord en stadsminister eller t.ex. president som är psykopat omger sig av likasinnade som också njuter av att skada/döda andra. (Ja, dessa mycket gravt störda individer njuter faktiskt av att skada och döda, "bildbevis" Här) Detta är också anledningen till att ett offer som t.ex., blivit utsatt för fysisk misshandel kan, efter relationen är avslutat, hamna i greppet på en annan psykopat, en relation där det t.ex., förekommer psykisk, istället för fysisk, misshandel. För dig som hamnat i mer än en våldsam relation, läs gärna boken; Women who love psychopaths Här (går att ladda hem som pdf.) för att på så sätt bryta den "onda cirkeln".

Avslutningsvis, sprang på min egen våldsverkare i eftermiddag, en patetisk och tragisk figur som endast kan uppmärksamma/"höja" sig själv genom att springa och sprida vidriga lögner om andra. Vad allmänheten måste vara uppmärksam på är, att individer som sprider falska och illasinnade rykten om andra berättar om sig själv och sina egna förehavanden för att på så sätt "rentvå" sig själv från några misstankar. Var även mycket uppmärksam på att den här typen av individer kan vara mycket övertygande eftersom de tror på sina egna lögner. På grund av att de tar ett "korn av sanning" som de sedan förvrider till sin egen fördel/något som inte är sant, så kan de även framstå som mycket "trovärdiga". Lär dig mer, se "Den troliga lögnen" Här Se upp för "moralens väktare", de är oftast de västa 'syndarna'.
(5:e Juni, 2011)

Även av intresse;

En psykopat föraktar alla, män som kvinnor. Att växla mellan värme och kyla - bättre känt som "Stockolmsyndromet" gör bl.a., att "offret" stannar men även försvarar våldsverkaren och de psykologiska, känslomässiga och/eller fysiska och sexuella våldet. Samma "relation" förekommer mellan en hallick och hans prostituerade.
Stockholm Syndrome in the Pimp-Victim Relationship (May 3, 2012)  Här

Några länkar:

DET ÄR MISSHANDLAREN SOM HAR PROBLEMET Här
Offrets bindning till förövaren Här
10 Signs You're in a 'Trauma Bond' With an Abusive Spouse Här
WHAT ABUSERS HOPE WE NEVER LEARN ABOUT TRAUMA BONDING Här
Trauma Bonding Här Trauma Bonding – Is It Love Or Something Else? Här

 

Innehållet på dessa sidor är skyddat under internationell copyright lag och får inte kopieras eller reproduceras i någon form utan skriftlig tillåtelse från; EVAH.org Materialet är enbart i informationssyfte och skall inte användas som medicinskt underlag. © Copyright evah.org 2003-2016