|
Anti-social personlighetsstörning Munchhausen / Munchhausen by proxy |
Kan man "bota" individer som har någon typ av anti-social personlighetsstörning? (Can an antisocial personality disorder such as psychopathy be cured? De står och tittar på medan vi ger uttryck för våra känslor. De förstår inte, eftersom de själv inte har några "riktiga" sådana. "psychopaths showed the expected pattern of treatment noncompliance, compared to non-psychopaths." Tack vare forskare runt om i världen så kan vi i dag, med stor säkerhet fastslå om en person har av någon typ av antisocial störning eller inte. Vi vet i dag att det handlar om grundläggande skillnader i hjärnan, både fysiska och kemiska. Vi kan t.ex. fastställa hur pass känslokall en individ är genom att använda Dr. Hares checklista (PCL-R). Enligt forskare som Anna Maria Dåderman och den nu avlidne Professorn i rättspsykiatri, Lars Lidberg kan vi nu också genom ett enkelt blodprov se hur pass våldsbenägen en individ är. Vi kan även genom att använda hjälpmedel så som EEG (elektroencefalografi, elektrisk hjärnavbildning), magnetröntgenkamera (MRT, + fMRI/ Functional Magnetic Resonance Imaging) och datortomografi (PET) få en "bild" av hur hjärnan ser ut och fungerar. På grund av dessa framsteg så kan vi i dag t.o.m. "se" om en person ljuger eller talar sanning. Man vet också genom forskning, att psykopater, de som lider av sjuklig narcissism eller en antisocial störning inte blivit sådana på grund av en s.k. ” taskig” uppväxt även då flertalet tycks komma från sådana hemförhållande. (Detta på grund av att störningen är ärftlig och således har en eller i vissa fall, bägge föräldrarna en antisocial störning vilket bidrar till en minst sagt osund uppväxt.) Vad det i stället handlar om är fundamentala skillnader i hjärnan, fysiska och kemiska, vilka är genetiskt betingade. Intressant att notera i sammanhanget är dock, att när man tittade närmare på familjelivet gällande massmördare så fann man t.ex. att i hälften av dessa familjer så fanns det psykiatriska problem, problem med droger och alkohol (70%) samt anklagelser om sexuella övergrepp (mer än 50%). Våld och misshandel tycktes även vara vanliga inslag i familjelivet. (1) Att psykopati kan relateras till en låg födelsevikt, komplikationer vid födelsen, ”taskiga” uppväxtförhållanden, ett tidigt psykologiskt trauma eller liknande tycks det enligt Dr. Hare inte finnas några belägg för (Hare,1993, sid. 170). Problemet tycks i stället handla om genetiskt medfödda skador på hjärnan och nervsystemet. Frågan är därför, går det att göra något åt dessa skador? Enligt Dr. Hare, så fann han redan 1992 att de psykopater som hade genomgått en traditionell behandling bara blev än värre. Orsaken till detta var att de genom en traditionell behandling lärde sig att manipulera ännu bättre och därför blev än farligare. Varken psykoterapi, psykoanalys, psykoanalytisk grupp terapi, elektrisk chock terapi, kirurgiska ingrepp eller användandet av olika slags läkemedel tycktes ha någon effekt på dessa individer. Vidare så var risken för återfall av de kriminellt belastade psykopaterna högre hos dem som hade genomgått någon typ av behandling. (Hare, sid. 193,198, 199) Det gick även att läsa i National Post (2000), Beyond therapy: Some evil can't be cured , att man i en likadan men större studie gjord i England också kom till samma slutsats som Dr. Hare. (2) Dr. James Blair som verkade i England vid denna tidpunkt, sa också, att försöka lära dem förstå andras känslor så som medkänsla/medlidande d.v.s. empati, bara leder till att de lär sig bli än mer manipulativa. (3) Alltså, de blir än mer farligare eftersom de då blir bättre på att "gömma" sig bland oss andra. Vad det beträffar t.ex. psykopater och de med sjuklig narcissism så ser de själv inget problem med sin störning och ser därför ingen anledning till att söka hjälp. Skulle de över förväntan göra det så handlar det många gånger om att de har hamnat i någon typ av krissituation. Terapin tycks dock endast fungera som någon slags lek för den här typen av våldsverkare vilken går ut på att se hur mycket han/hon kan manipulera och lura psykologen. Under tiden så lär sig individen också, som tidigare nämnts, att bli bättre på att imitera verkliga känslor vilket gör det svårare för oss andra att upptäcka personen med störningen innan det är för sent. Psykopaten anser inte att det är något fel med honom/henne, så varför skulle han/hon då vilja ändra på sin beundransvärda personlighet? För de barn (under 15 år) som lider av psykopati så kan man, enligt somliga psykologer, hantera deras beteende genom att ha mycket fasta regler. Detta är nog lättare sagt än gjort med tanke på att störningen är genetiskt betingat och att en av föräldrarna med största sannolikhet därför lider av samma störning. Detta i sin tur gör att familjeförhållandena inte är de bästa tänkbara. (Crime Times, Vol. 6, Nr. 1, 2000, sid. 3). Skulle förhållandena i familjen vara ”normal” och omgivningen införstådd med störningen (dvs. tillämpar samma regler som i hemmet) så återstår dock frågan, vad händer med dessa barn när de flyttar hemifrån? Enligt Dr. Hare så är psykopatens personlighetsdrag som "uthuggna i sten", dvs. man kan inte ändra dem. (Psykopatens Värld: Utan Samvete) Hitintills har man inte heller funnit någon terapiform som tycks fungera på dessa individer. Se vidare; Barn med en störning. Det finns dock en strimma av hopp för dessa barn, för mer information se; Att Uppfostra Ett Riskbarn. På grund av ovanstående så har några forskare i stället börjat rikta in sig på de kemiska obalanser som råder och med mediciner försöka råda bot på dessa. Det finns många gånger en samsjuklighet mellan en antisocial störning så som t.ex. psykopati och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder/ uppmärksamhetsstörning med överaktivitet) , DAMP (före detta kallad MBD) och ODD (Oppositional Defiant Disorder). Mellan psykopati och ADHD/ODD så handlar det bl.a. om för låga nivåer av cortisol. För att stimulera det centrala nervsystemet hos de med ADHD så använder man i dag amfetamin (metylfenidat). Detta eftersom medlet gör att barnen bl.a. blir mindre aggressiva, får det lättare för att sitta still och koncentrera sig och mindre impulsiva. Medlet fungerar alltså tvärtemot mot vad det gör för andra som inte har denna störning. Men, som med alla ”läkemedel” så finns det även negativa bieffekter. Medlet har även använts för att behandla psykopater. (4,5,6) I en artikel i Svenska Dagbladet ( Känslokyla är psykopatens signum, 31 mars, 2004 ) så gick det även att läsa att man på vissa håll i Sverige ger ”serotoninhöjande preparat till ungdomar med begynnande psykopati” detta för att dämpa deras aggressiva och impulsiva beteende. Men, att man hade svårt med att få dem till att ta sin medicin. För att kunna "bota" någonting så måste man först och främst identifiera var i "felet/felen" ligger. Man måste sedan finna en lösning för att råda bot på det som felar. I dag pågår det en hel del forskning inom området gällande psykopati och andra antisociala störningar. Nya upptäckter görs med jämna mellanrum, men, som det ser ut i dagsläget så går det inte att ”bota” psykopater, narcissister eller ens de med antisociala drag. Med tanke på att det rör sig om både fysiska och kemiska avvikelser så lär det förmodligen ta ett tag till. Tillsvidare måste vi, dvs. samhället, ta tag i problemet och bestämma vad vi skall göra med dessa medvetet elaka individer. Se; Vad skall vi göra med dem? Somliga inom området hävdar att deras beteende avtar med åren medan andra menar att så inte är fallet. Att tro att t.ex. en psykopat vid en stigande ålder helt plötsligt skulle bli mer ”civiliserade”, d.v.s. få större själv kontroll, mogna, visa bättre omdöme mm. är nog inget annat än ett önsketänkande. Enligt Dr. Hare handlar det om ett livslångt beteendemönster som inte ändras med åren. Möjligtvis blir t.ex. männen mindre aggressiva beroende på att deras halt av testosteron sjunker i takt med en stigande ålder men skadorna på hjärnan finns ju fortfarande kvar.(7) Ny forskning pekar också på att störningen inte förbättras med åren se; Antisocial personality disorder in older adults. A qualitative study of Dutch forensic psychiatrists and forensic psychologists. Av; S. P. J. van Alphen, P- E. P. Nijhuis och T. I. Oei. International Journal of Geriatric Psychiatry, Volume 22, Issue 8 , Pages 813 - 815 (Feb. 2007) Se; Forskning Även om det ser mörkt ut för att kunna "bota" psykopater så finns det hopp säger Dr. Robert Hare. Tillsammans med Dr. Stephen Wong har han arbeta fram en annorlunda typ av kognitiv beteende terapi som nu prövas inom fångvården i Kanada. I februari 2005 släpptes således Program Guidelines for the Institutional Treatment of Violent Psychopathic Offenders (Program och instruktioner för att behandla våldsamma psykopater inom fångvården) Uppdaterad, 2008! Några framsteg gjordes inte se; Research Report: Treating criminal psychopaths in a therapeutic community program. Behavioral Sciences & the Law, Volume 8, Issue 2 , Pages 181 - 190. Forskning Enligt Dr. Hare så går det inte att i psykopaten ingjuta ett samvete, d.v.s. en känsla av vad som är rätt eller fel. Inte heller att få honom/henne att känna empati gentemot någon annan. Vad man bör kunna arbeta med, enligt Dr. Hare är beteendedrag så som impulsivitet (vilket gör dem oberäkneliga), deras behov av stimulans (säger och gör som dem vill) och oansvarighet (skulden läggs alltid på någon annan/något annat). Dr. Hare menar vidare att om man kan ingripa och få psykopaten att inse att det ligger i hans/hennes bästa intresse att medverka i programmet så skulle man möjligtvis kunna göra något åt deras antisociala beteende. Men, för att det hela skall fungera så måste han/hon vara med på "noterna". Dr. Hare menar, att om man säger så här till psykopaten, " De flesta människor tänker med sitt hjärta och inte med sitt huvud och problemet ligger i att du tänker för mycket med ditt huvud. Så låt oss ändra på det och göra så att ditt problem blir till en fördel för dig i stället." Dr. Hare säger att individen förstår detta och kan då säga "Oh ja, jag är allt för rationell. Som Spock på Star Treck." (8,9) Programmet går alltså ut på, att försöka få dem, att modifiera sitt beteende. Dr. Hare menar också att om man kan ge dem kunskaper om vad som är rätt och fel och sedan ge dem specifika färdigheter att under vardagen hantera de problem som kan uppstå så hade man kunnat ge dem en bättre tillvaro.(10) Detta hade givetvis inte bara gynnat dem själv utan också samhället i sin helhet. Men, som det ser ut i dag, så finns det ännu inget bevis på att man kan "bota" dessa individer och därför måste man tills vidare göra något så att de inte kan skada andra människor. Enligt Dr. James Blair, (brittisk forskare som numera arbetar vid National Institute of Mental Health i USA) så bedömer man att en av hundra individer är tillräckligt känslokall för att betecknas som psykopat. Bland dessa finner man t.ex. individer så som, Ted Bundy som "charmade" och mördade ett flertal kvinnor under 70-talet, Jeffrey Dahmer som förförde, mördade och åt upp 17 män och pojkar innan han hamnade bakom lås och bom, 1991. Men, det flesta psykopater åker inte fast utan tillbringar sina dagar med att göra livet till ett helvete för andra. (11) Det kan handla om allt i från individer som på våra arbetsplatser mobbar, trakasserar eller förstör andras namn och rykte, mannen som slår sin fru och sina barn, frun som hela tiden "jävlas" med sin make, den oärlige försäljaren, sol och våraren, hjärtekrossaren, VD:n som stal pengar från företaget genom t.ex. att ge sig själv en mycket hög lön eller ett gynnsamt pensionsavtal, politikern som lever gott på invånarnas skattepengar till grannen som på ett eller annat sätt ställer till det för sina närboende. Dessa känslokalla individer manipulerar, utnyttjar, trakasserar och förstör för andra utan att känna någon skuld eller ånger. Har en narcissist några känslor? Ja, en narcissist har väldigt ömma känslor. Men, bara för sig själv. "Psychopathic patients are prone to feelings of envy toward the goodness in others and will aggress against this perceived goodness to ward off such unpleasant feelings." Att notera; Enligt forskningsrapporten,Treating criminal psychopaths in a therapeutic community program (Ogloff, Wong och Greenwood) så visade det sig bl.a. att psykopater visade minst framsteg, de var minst motiverade och fick därför lämna programmet/behandlingen tidigare än individer utan denna störning. (2006, se; 12) OBS! Denna sida kommer att uppdateras med jämna mellanrum.
Referenser: 1) Klicka Här Fantasy's Integral Role In Creation Of A Monster 2) Klicka Här Beyond therapy: Some evil can't be cured, National Post, 00-01-07, Norman Doidge 3) Klicka Här In the Mind of the Psychopath Av;
Natasha Mitchell
på Radio National, Australien, den 24 mars, 2002 Natasha Mitchells Intervju med James Blair,
Insitute of Cognitive Neuroscience University College i London, Stuart Kinner, Forskare inom rättspsykriatri vid School of Psychology University of Queensland, Australien och David Rutledge. 5) Klicka Här Pediatric Psychiatry Pamphlets 6) Klicka Här Which treatments work? National electronic Library for health MENTAL HEALTH 7+8) Klicka Här Can psychopaths change? Katherine Ramsland, Ph.D. 9) Klicka Här PSYCHOPATHS AMONG US Av: Robert Hercz 10) http://www.hare.org /treatment/ (http://www.hare.org/abstracts/) 11) Klicka Här Inside the psychopath Moving ahead on diagnosis and possible treatment Av; Carey Goldberg, Boston Globe,7/15/2003 12) Klicka Här Research Report: Treating criminal psychopaths in a therapeutic community program. Behavioral Sciences & the Law, Volume 8, Issue 2 , Pages 181 - 190. Av; James R. P. Ogloff, J.D., M.A., Dr. Stephen Wong, Ph.D. och Anthony Greenwood, M.A., Regional Psychiatric Centre (Prairies). Resultated av behandlingen visade bl.a., att psykopater visade minst framsteg, de var minst motiverade och fick därför lämna programmet/behandlingen tidigare än individer utan denna störning. (2006)
Klicka Här Psykopater är omöjliga att bota Av Caroline Stein, Svenska Dagbladet 9 maj 1999 Klicka Här Clues to a murderer's mind BBC News / Health Klicka Här Brain size linked to violence, BBC News / Health Klicka Här THE PSYCHOPATHIC BRAIN: NEW FINDINGS, Crime Times, Vol. 1, No. 4 , 1995, Page 6 Klicka Här KILLERS AND CRIMINALS: SEEKING BIOCHEMICAL CLUES, Crime Times, Vol. 2, No. 3 , 1996, Pg. 6 Klicka Här Psychopathy and the Hippocampus Av; Mikko Laakso, Department of Neurology, Kuopio University Hospital, Kuopio, Finland Klicka Här ANTISOCIAL PERSONALITY, SOCIOPATHY, AND PSYCHOPATHY Klicka Här The Psychopath Next Door Av; Caroline Konrad Klicka Här Olika artiklar gällande psykopati Se även; Här Klicka Här CHAPTER 18 Violent Offender Programming Av; RALPH C. SERIN och DENISE L. PRESTON. Correctional Service, Canada. Mycket läsvärd artikel gällande bedömning av våldsamma lagbrytare. Klicka Här Forensic personality disorder in an MSU: lessons learnt after two years. The British Journal of Forensic Practice, Dec 2006. Av; Clarke, Amory och Ndegwa, David. KLicka Här Psychopathy and the predictive validity of the PCL-R: an international perspective Av; Robert D. Hare, Ph.D., Danny Clark, M.A., Martin Grann, Ph.D. och David Thornton, Ph.D. Behavioral Sciences & the Law, Volume 18, Issue 5 , Pages 623 - 645. Klicka Här Psychopathy and Recidivism in Adolescent Sex Offenders Av; Heather M. Gretton, Michelle McBride, Robert D. Hare, Roy O'Shaughnessy och Gary Kumka. Criminal Justice and Behavior, Vol. 28, No. 4, 427-449. (2001) Klicka Här Forsknings artikel; Psychopathy and the predictive validity of the PCL-R: an international perspective Av; Robert D. Hare, Ph.D., Danny Clark, M.A., Martin Grann, Ph.D. och David Thornton, Ph.D. Behavioral Sciences & the Law, Volume 18, Issue 5, Pages 623 - 645 (2000) Klicka Här Treatment of antisocial personality, psychopathy, and other characterologic antisocial syndromes Av; William H. Reid, M.D., M.P.H. och Carl Gacono, Ph.D. Behavioral Sciences & the Law, Volume 18, Issue 5 , Pages 647 - 662. (2000) "Treatment of antisocial personality disorder (APD) and ;core psychopathy is usually considered a pessimistic clinical exercise. This paper reviews the importance of accurate diagnosis (including differences between APD and other antisocial syndromes), limited techniques for predicting and preventing adult antisocial syndromes, several kinds of treatment that have been attempted with varying success, management of specific antisocial behaviors, and the frustrations - even dangers - of working with severely antisocial patients." Klicka Här Treatment Response of Adolescent Offenders With Psychopathy Features - A 2-Year Follow-Up. By; Michael Caldwell, Jennifer Skeem, Randy Salekin and Gregory Van Rybroek. Criminal Justice and Behavior October 2006 vol. 33 no. 5 571-596. Klicka Här Research Report: Treating criminal psychopaths in a therapeutic community program. Behavioral Sciences & the Law, Volume 8, Issue 2 , Pages 181 - 190. Av; James R. P. Ogloff, J.D., M.A., Dr. Stephen Wong, Ph.D. och Anthony Greenwood, M.A., Regional Psychiatric Centre (Prairies). Resultated av behandlingen visade bl.a., att psykopater visade minst framsteg, de var minst motiverade och fick därför lämna programmet/behandlingen tidigare än individer utan denna störning. (2006) Senast inlagda länkar/latest entries; (Nov. 2012) Klicka Här Psychopathic traits and change on indicators of dynamic risk factors during inpatient forensic psychiatric treatment. By; Martin Hildebrand, Corine de Ruiter. International Journal of Law and Psychiatry, Volume 35, Issue 4, July–August 2012, Pages 276-288. Se även; Forskning/research
Innehållet på dessa sidor är skyddat under internationell copyright lag och får inte kopieras eller reproduceras i någon form utan skriftlig tillåtelse från; EVAH.org Materialet är enbart i informationssyfte och skall inte användas som medicinskt underlag. © Copyright evah.org 2003-2013 |
